Arktiska sälar

Här beskriver vi arter av sälar som lever i vattnen runt Arktis (land- och havsområdena kring Nordpolen): grönlandssäl, storsäl och bandsäl.

I detta och under sidorna om tropiska sälar, sälar i Antarktis och Svenska sälar behandlas de öronlösa sälarna (Fam. Phocidae). Till familjen hör enligt modern systematik 19 arter.

Munksälar med tre arter (varav en sannolikt utdöd). I Antarktis lever fyra arter (krabbsäl, ross säl, leopardsäl och weddellsäl). De tre arterna som finns i de svenska farvattnen: knubbsäl, gråsäl och vikaresäl. Där omnämndes också largasälen, som står mycket nära knubbsälen. Vikaresälen har ett par mycket nära släktingar som lever i in sjöar. I Bajkalsjön i Ryssland finns bajkalsälen (Phoca sibirica) och i Kaspiska havet kaspisk säl (P. caspica). Tidigare har dessa två arter stundom be traktats som en och samma art tillsammans med vikaresälen. Den senare finns också i insjöar, t.ex. i Ladoga och i Saima.

Under den här sidan behandlas ytterligare tre arktiska arter som hör till de öronlösa sälarna, nämligen grönlandssäl, storsäl och bandsäl.

Därefter återstår endast tre arter, och det är sjöelefanterna med två arter och blåssälen. Den senare arten står sjöelefanterna nära. Blåssälen (eller klappmyts) (Cystophora cristata) lever i norra Atlanten med angränsande arktiska hav. Den har en egendomlig uppblåsbar "påse" med direktkontakt till andningsvägarna. I uppblåst skick ser det ut som om det satt en ballong på nosen.