Sydamerikanskt sjölejon
Det sydamerikanska sjölejonet (Otaria byronia, tidigare flavescens) lever utefter störredelen av Sydamerikas stilla havskust, samt utefter södra delen av dess atlantkust. Omkring 70 kolonier, tillsammans innehållande 100 000 djur, har rapporterats längs Argentinas kust. Vidare finns kolonier i Magellans sund, på Eldslandets stränder, samt utefter den sydamerikanska västkusten upp till Paita i Peru. Totalt ungefär 400 000 sjölejon av denna arthåller till vid de sydamerikanska kusterna. Lika många använder Falklandsöarna 40 mil öster om Patagonien som yngelplats. Totalpopulationen beräknas till 800 000 djur.
Urskiljningslös slakt av dessa sjölejon började så tidigt som på 1700-talet, och fortgick tills jakten inte längre var lönsam. Förnärvarande tar man en mindre mängd på licens. Försök på 1930-talet att kommersiellt utnyttja Falklandsöarnas sjölejon misslyckades.
Beskrivning
Det sydamerikanska sjölejonet är mindre än det nordliga, och liknar mer det kaliforniska. Hannarna är som vanligt större än honorna, och blir uppemot 500 kg tunga; honorna blott en tredjedel därav. Färgen är mörkt brun på ovansidan och gulaktig på undersidan. Honorna är gula även på halsens ovansida. Ungarna är svarta vid födseln men bleknar snabbt.
Levnadsvanor
Det sydamerikanska sjölejonet lever på likartat sätt som det nordliga. De bildar stora kolonier under fortplantningen, där hannarna försvarar revir med ett flertal honor i varje. Eftersom det är på södra halvklotet, inträffar fortplantningen dock i decemberjanuari. Honorna parar sig några dagar efter det att de framfött sin unge och återvänder sedan till havet för att skaffa föda. De återvänder med ett par dagars mellanrum för att ge di åt sin unge. Dräktighetstiden är 11 – 12 månader och bara en unge föds åt gången. Vanligen avvänjs ungarna vid sex veckors ålder, men man har iakttagit ettåringar som fortfarande diat. Under aprilaugusti byter djuren ut den gamla pälsen. Under denna period är könen och åldersklasserna segregerade. Hannarna blir könsmogna vid sex års ålder, honorna vid fyra eller fem år. Den viktigaste födan är bläckfisk och kräftdjur. Även fisk och undantagsvis pingviner äts av sjölejonen. Ungdödligheten är hög, framförallt på grund av att de trampas ner av de stora hannarna under brunsten. Leopardsälen tar en del ungar.